Lika som bär?

Knut Stahle och jag har gjort samma test på makthavare.se.

Ella Bohlin skrämmer mig

Ibland kan det vara befogat att ställa sig frågan om vad som är rimligt att undervisa på våra skolor. Vetenskapen är fylld av teorier. Vissa har starka belägg, andra inte, men är vi ändå skyldiga att undervisa om alla dessa teorier oavsett hur stark/svag vetenskaplig bevisning den har? Ska vi till exempel lära våra barn att jorden mycket väl kan vara platt eftersom det var en allmän uppfattning för flera hundra år sedan? För även det är en teori, fast med en så gott som icke-existerande vetenskaplig grund.

Ella Bohlin, kristdemokraternas toppkandidat i EU-valet, tycker det, men inte just att jorden är platt. Hon tycker nämligen att vi ska undervisa intelligent design som en alternativ teori till Evolutionen i våra skolor. Det uppger hon i en intervju med Humanisternas ordförande Christer Sturmark, publicerad i Humanisten 2005 (återpublicerad i nr. 1, 2009). Hon berättar även att hon tror på bibelns skapelseberättalse i intervjun, även kallat kreationism.

Just jämförelsen med teorin om att jorden är platt är relevant när man diskuterar intelligent design (ID). En del hävdar, till exempel Richard Dawkins, nämligen att de bägge teorierna har den så gott som icke-existerande vetenskapliga grunden gemensamt. Huruvida det stämmer är svårt att uttala sig om, men vi kan nöja oss med att konstatera att de "forskare" som förespråkar intelligent design-rörelsen inte har lyckats publicera en enda artikel i någon av de flera hundra (tusen?) hyfsat kända vetenskapliga tidskrifter. Konspirationsteoretiker brukar i det här läget prokalamera att det beror på någon slags sammansvärjning mot ID-rörelsen. Jag tror dock att det finns en betydligt enklare förklaring. Ingen vetenskaplig tidskrift, med en gnutta stolthet, publicerar artiklar vars metod eller analys inte håller ens minimal vetenskaplig standard. Problemet för ID är att det är ytterst tveksamt om den ens uppfyller kraven för att kunna klassas som en teori. Vetenskapsteoretiskern Karl Popper, en av den moderna vetenskapens största inspirationskällor, menade nämligen att man inte kan klassa någonting som en teori om den inte, i princip, är falsifierbar (alltså kan motbevisas på något sätt). ID tillhör en av idéerna som inte är det. För hur kan man bevisa att någon/någonting inte är skapat av någon/någonting annat? Värt att fundera på ett tag.

Men Kristdemokraternas toppkandidat tycker alltså att det är en teori och det är alltså denna person som partiet i första hand vill sätta i en maktposition i Europa. Ella Bohlin skrämmer mig. Jag vet dock inte vad med henne som skrämmer mig mest. Att hon tycker att vi ska tuta i våra barn att ID är ett jämbördigt alternativ till evolutionen, eller att hon inte ens verkar tro att man kan vara ateist!? Smaka på det här citatet taget från intervjun:

Christer Sturmark:
- Kan du tänka dig en ateistisk etik som är god?

Ella Bohlin:
- Nja, jag tror att alla tror på någonting. Visa mig en riktigt sann ateist! Jag har svårt att tro att det finns.

Det får mig att tänka på en valaffisch som Vänsterpartiet använder sig av just nu. På den finns en bild på Göran Hägglund med en tankebubbla ovanför med texten "Jag förstår det inte. Därför måste det vara fel". Det hade lika gärna kunnat vara Ella Bohlin.

Intervjun finns i sin helhet att läsa på Humanistens hemsida (länk).

Lars von Triers "Antichrist" får censurmaffian att ta fram saxen

Efter att Lars von Triers nya film "Antichrist" hade premiär på Cannes filmfestival har det varit ett jäkla liv kring den. Tydligen lär den vara så obehaglig att några i bio-publiken buade ut den när den var slut. På presskonferensen efteråt ställdes regissören till och med till svars för att ha gjort en så obehaglig film. Något som får ses som nästintill unikt i modern tid.

Filmen har såklart fått censurivrarna att vässa sina saxar. Idag står det klart att både den amerikanska och engelska publiken kommer få se den i en "katolsk" version på bio (GP, DN). Vad som menas med det är inte helt tydligt. Ofta när någonting får en "katolsk" klippning så innebär det att man klipper bort en massa nakenscener och lämnar de våldsamma kvar. Det är iallafall det mönster jag ser. Av någon anledning brukar naken hud klassas som mer obehagligt än att se någon såga av sig foten (Saw). Varför det är så kan man ju fråga sig, men den religiösa lobbyn kan säkert ha mycket med detta att göra.

Hursomhelst så kommer den iallafall visas i Sverige i original-version, vilket jag blir väldigt glad av. Som skräckfilmsfanatiker blir jag bara än mer eggad att se den när jag läser beskrivningar om den. Den 5e juni har den premiär i Sverige och jag hoppas verkligen inte att jag redan har den kvällen bokad. Räkna med att en recension av den kommer dyka upp här.

Vad jag röstar på...

...om det råder någon slags förvirring om det. Jag gjorde testet på makthavare.se. Det har fördelen att man även får förslag på kandidater som man eventuellt skulle kunna rösta på. Dessutom får man även kryssa i hur viktiga man tycker frågorna är, vilket glöms allt för ofta bort. Nåväl, jag gjorde det och det verkar fungera bra :).

Carl Schlyter bäst i test...igen

Carl Schlyter måste vara en av de flitigaste och mest pålitliga politikerna i svensk historia. Igår publicerar DN ännu ett test på EU-parlamentarikerna och återigen visar det sig att Carl är bäst i test. Tidigare var det en undersökning gjord av naturskyddsföreningen som han, kanske inte helt oväntat ändå, toppade. Nu är han också rankad som den EU-politiker som röstar mest för ett öppet EU och ett minskat slöseri med skattepengar.

Carl har visat sig vara en av de få politiker som jag faktiskt tycker förtjänar en plats i EU-parlamentet. Jag vet ingen annan som jobbar så hårt som han gör. Man undrar ibland hur han har tid att ens ställa upp på en pressbild.

Man kan fråga sig vad han ska göra när han inte längre sitter i EU-parlamentet? Kanske borde han varva ner som nästa språkrör i Mp ;)?

Piratpartiet får sitt elddop - när myndighetstranparens och skyddandet av privatlivet krockar

Varning för långt inlägg

För några dagar sedan började piratpartister och miljöpartister slå på krigstrumman. En högst anmärkningsvärd företeelse med tanke på att de i övrigt står väldigt nära varandra och i stort sett är överens om den politik som de behandlar gemensamt.

Det hela började med ett filmklipp som piratpartiet publicerade på youtube. I filmen kan man se hur piratpartisten Daniel Nyström ställer en valförrättare mot väggen efter att ha fått reda på att de slänger piratpartiets valsedlar när de går hem för dagen. Nyström smygfilmar hela förloppet med sin mobil och lägger sedan upp filmen på youtube. Efter det så började det bloggas hejvilt. Flera miljöpartister bloggar: Emmali Jansson, Tomas Melin (1, 2, 3, 4), Maria Ferm (1, 2, 3), Johan Hellström, Gustaf Wiklund (1, 2).
...och ganska många piratpartister: Rick Falkvinge, Christian Engström och Björn Nilsson (Beelzebjörn).
Det finns antagligen fler, men jag nöjer mig med ett godtyckligt urval här. Alla dessa är väl värda att läsa om man vill få en fullständig bild av debatten, inklusive alla kommentarer.

Jag ska försöka sammanfatta debatten här. Den går ut på att piratpartiet har valt att publicera Nyströms film helt oredigerad, vilket i det här fallet innebär att man får se den anklagade valförrättarens ansikte och även får numret till hans chef. Kritiken från Tomas Melin mfl, är att man med det har "hängt ut" valförrättaren offentligt och därför kränker hans integritet utan att det var nödvändigt att göra så, eller ens innan det är fullständigt klarlagt att han faktiskt har begått ett lagbrott.

Rick Falkvinge mfl, svarar att det var rätt att göra det, dels eftersom han valfuskar, vilket är ett allvarligt brott mot demokratin, dels för att han i egenskap av att vara valförrättare är en myndighetsperson i en maktposition, och därmed har åtagit sig att bli speciellt granskad av allmänheten.

Debatten har vid det här laget avtagit mellan partierna utan att de verkar ha nått någon gemensam grund. Den har dock inlett en intern diskussion (man måste vara inloggad medlem för att få läsa den) inom piratpartiet där man nu diskuterar om det var rätt att visa valförrättarens ansikte eller inte och det är i ljuset av den som jag skriver det här inlägget. Björn Nilsson representerar en av "avvikarna" i piratpartiet på ett utmärkt sätt. Jag ska försöka bringa lite klarhet om vissa missuppfattningar, samt även redogöra för varför denna debatt har uppstått.

För det första så berör jag några eventuella missförstånd. Det är av högsta vikt att vara överens om premisserna för diskussionen, men för er som anser er ha koll på läget så kan ni skippa detta avsnitt:
-------------------------------------------------------------------------------------------------
1) Är valförrättaren en offentlig person?
I piratpartiets interna diskussion råder det delade meningar om detta. Lagligt sett är det dock solklart. Valförrättaren är anställd av valmyndigheten, som är ett offentligt organ, och är därför offentligt anställd med ett offentligt uppdrag. Det finns ingen skillnad i vilka uppdrag det gäller. Är man anställd av en myndighet så är man på offentligt uppdrag. Detta upphör dock när han inte är i tjänst.

2) Har vaförrättaren en maktposition?
Det raka svaret är ja. Valförrättaren besitter absolut en position som kan påverka valutgången. Makten över röstsedlarna ger honom möjligheten att manipulera möjligheten för medborgarna att rösta på partier. Det är också därför man har ansett att det är nödvändigt att lagstifta om vad valförrättaren får och inte får göra. Det är ingen garanti för att han följer lagstiftningen, men det finns iaf möjligheter för åtal om han inte gör det.
Det som kan diskuteras är dock hur långt hans makt faktiskt sträcker sig och hur detta isåfall eventuellt skulle påverka vad man ska publicera och inte publicera. Valförrättaren har trots allt bara makt som begränsar sig till den vallokal han för tillfället besitter och därmed är även hans makt begränsad till ett ganska begränsat antal röstberättigade.

3) Är det olagligt att publicera ansikte på valförrättaren?
Nej, det finns ingen lagstiftning som reglerar i vilka lägen man får röja någons identitet eller hur man får göra det. Det här beror dock på om det man publicerar är medvetet falska anklagelser mot personen, varav det kan falla under förtalsparagrafen i tryckfihetsförodningen (det finns en del andra undantag där, men de flesta är helt enkelt inte relevanta här). I övrigt så finns ingen reglering kring detta i publiceringssammanhang. Det är också i mångt och mycket medvetet från makthavarnas sida. Man anser att yttrandefriheten och tryckfriheten är av högre vikt och man vill inte från statens sida reglera inskränkningar i den.
Det finns dock en del tillägg här. I Sverige har vi pressetiska regler och radio- och TV-lagen som är relevanta. De pressetiska reglerna är ingen lag. Det är ett regelverk vars funktion är en självsanering av vad som är ok och inte ok att publicera i tryckta medier. För etermedier finns radio- och tv-lagen som reglerar villkoren för vad man får och inte får göra när man sänder Radio eller TV i (från) Sverige.
Internet är här en gråzon. Man vet inte än vilken av lagarna som gäller, om ens någon.

4) Är det föbjudet att smygfilma?
Självklart är det inte förbjudet att filma på allmän plats (som den berörda vallokalen låg på). Här konstaterar jag bara att smygfilmning och dylikt gör man bara i absoluta undantagsfall när man granskar.
-------------------------------------------------------------------------------------------------

Med det sagt går jag nu över till mina personliga reflektioner om debatten. En del av det har jag försökt lyfta i kommentarer i de länkade bloggarna, men de flesta verkar ha gått obemärkt förbi.

Som jag ser det är det här en debatt som var oundviklig för piratpartiet. I och med att man dels har som ambition att skydda individers privatliv, dels förespråkar man myndighetstransparens, gör historien gällande att de förr eller senare krockar med varandra och det är precis det som har skett här. Det här är en av anledningarna till att de pressetiska reglerna finns överhuvudtaget.

Skyddandet av privatliv och myndighetstransparens motsäger helt enkelt varandra i vissa fall. Varför? Problemet ligger i att man aldrig kan upphöra som privatperson. Det finns inga formella lagar eller regler som nämner detta, men det är för att det är så gott som omöjligt att göra det. Man kan tillfälligt vara en offentlig myndighetsperson i allmänhetens tjänst, men det innebär inte att privatpersonen upphör att existera just då. Oavsett vad man gör eller på vems uppdrag man gör det, har man fortfarande samma ansikte, namn, röst, osv som man har som privatperson. Det innebär alltså i praktiken att om man offentliggör en myndighetspersons ansikte, så offentliggör man även privatpersonens ansikte. De går helt enkelt inte att separera från varandra. Om man hänger ut en myndighetsperson så är det så gott som alltid någon som känner igen den, ofta inte i egenskap av att vara myndighetsperson, utan som grannen, barstammisen, den som brukar vara på samma föräldramöten osv.

Det behöver man vara medveten om vid varje tillfälle man överväger att "hänga ut" myndighetsutövare. Vad kan det få för konsekvenser för privatpersonen? Kanske framförallt bör man fråga sig om det verkligen är värt att riskera att hänga ut en person för att belysa det man vill få fram? Tidningsredaktionerna i landet har mycket erfarenheter av det här dilemmat och här anser man att det i de allra flesta fall inte är nödvändigt att hänga ut en enskild person. Därför står följande formulering i de pressetiska reglernas 7e punkt:
"Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning."
Notera här att man inte gör skillnad på offentlig eller privatperson. Istället pratar man om "privatlivets helgd". I övrigt uttrycker det att det krävs väldigt goda skäl om man ska publicera identifikatorer. Inte "vi censurerar om det behövs" utan "vi hänger bara ut om vi måste". Uthängandet måste alltså tillföra någonting som annars inte uttrycks.

Hursomhelst så är det skillnad på vilket offentligt uppdrag personen ifråga innehar. Fredrik Reinfeldt får sitt namn publicerat ständigt och jämt oavsett om det gäller de allra minsta sakerna som inte alls tillför någonting. Detaljer som man inte skulle publicera om det gällde en "vanlig" tjänsteman. Kungafamiljen har, i media, knappt något privatliv alls.
Praxisen är att ju högre upp i hierarkin man befinner sig, desto mer får man räkna med att bli uthängd för, men egentligen finns det ingen absolut gränsdragning här.

För att avsluta detta alldeles för långa inlägg, så tänker jag själv ta ställning i om jag tycker att piratpartiet gjorde rätt när de hängde ut valförrättaren. Min åsikt är att det helt enkelt inte var rätt av ovannämnda anledningar. Därmed inte sagt att allt de gjorde var fel. Tvärtom tycker jag att det är jättebra att de har uppmärksammat eventuellt valfuskande, men man borde ha censurerat ansiktet och telefonnumrena innan man lade upp det på youtube. Jag tycker även att det är bra att den interna diskussionen har kommit igång i piratpartiet. Förhoppningsvis kan sådana här saker undvikas i framtiden om etiska riktlinjer upprättas i partiet.

Med det är ordet fritt.

Piratpartiet ser ingen värld utanför internet

På piratpartiets hemsida kan man läsa om att de värnar om ett skyddat privatliv. Idag står det dock klart att de bara värnar om ett skyddat privatliv på internet och verkar helt och hållet skita i världen utanför det.

Idag har nämligen en valförrättare i piratpartiet visat partiet sitt rätta ansikte. Mannen i fråga heter Daniel Nyström och han verkar inte ha haft en tanke på att privatliv faktiskt bör skyddas även i den fysiska verkligheten. Historien är som sådan att han får nys om att en mobil vallokal i Borkyrka slänger piratpartiets valsedlar när de packar ihop för dagen. Nyström väljer att konfrontera funktionärerna i valstationen och filmar med mobilen när han gör det.

Filmsnutten är en lång studie i hur man beter sig ociviliserat och det är uppenbart att Nyström verkligen är där bara för att sätta dit valfunktionärerna. Mycket riktigt verkar det dock vara såsom Nyström befarade, att piratpartiets valsedlar slängs när de packar ihop, vilket är allvarligt i sig. Missförstå mig rätt när jag säger att detta absolut ska uppmärksammas, men vad Daniel Nyström sedan gör går utöver all vett och sans.

Han lägger upp filmen på Youtube i helt ocensurerat skick. Det vill säga, man får se exakt vem den felande valfunktionären är. Hur kan ett parti som säger sig värna om ett skyddat privatliv bete sig såhär?

Man skulle kunna tro att Daniel Nyström kör en one-man-show här. Att piratpartiet skulle ta avstånd ifrån detta när de fick reda på det, men det gör inte piratpartiet. Istället försvarar Rick Falkvinge detta i en extremt arrogant bloggkommentar.

"Vi har granskat makthavare. Ja, valfunktionärer är i högsta grad makthavare.
Vi står för myndighetstransparens. Vi står för medborgarjournalistik. Vi lever vår politik.
Klarar du verkligen inte att skilja på att granska privatpersoners privatliv, och att granska tjänstemän i sin maktutövning?"

Nej Rick, i det här fallet lever ni verkligheten raka motsatsen mot den politik ni säger er stå för. Är det verkligen att skydda privatliv att hänga ut en vanlig, dåligt informerad valfunktionär på Youtube? Eller är det bara privatlivet på internet ni vill skydda? Har piratpartiet bestämt sig för att skita i privatlivet i den "riktiga" världen?

Att ni uppmärksammar valfusk är bra, men varför i hela friden hänga ut människan på en av de mest välbesökta sidorna på internet? Kan jag få ett svar Rick?

Om piratpartiet och Rick Falkvinge har något slags vett borde de ta avstånd ifrån uthängandet och be valfunktionären om ursäkt. Inte för att de ställer honom mot väggen med att valfuska, utan för att de hänger ut honom på internet.